Avskrivning på maskiner och inventarier

Maskiner och inventarier som inte omsätts i verksamheten räknas till företagets anläggningstillgångar (ÅRL 4 kap 1§). Enligt gällande lagstiftning menas med anläggningstillgång en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Det är alltså avsikten med innehavet som är avgörande. Materiella anläggningstillgångar är avsedda för att användas eller finnas i företaget i flera år.
 
Anskaffningsvärde
Ett företags maskiner och inventarier får bokföras till högst anskaffningsvärdet. Här ska ingå företagets kostnader för tillgången tills den är på plats. Förutom själva inköpspriset ska således ingå tullavgift, punktskatter, leveranskostnader och andra till tillgången direkt hänförbara kostnader. Administrationskostnader, provkörningar och löpande driftförluster inräknas inte. Egentillverkade maskiner och inventarier bokförs till: anskaffningsvärde för råmaterial och halvfabrikat + andra direkta kostnader såsom lönekostnader (inkl. sociala avgifter), kostnader för legoarbeten och kostnader för tagande av erhållna order + skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader inkl. avskrivningar på anläggningstillgångar som används i tillverkningen + i vissa fall ränta på lånat kapital.
 
Förbrukningsinventarier
Utgifter för s.k. förbrukningsinventarier (korttidsinventarier och inventarier av mindre värde) är direkt avdragsgilla under inköpsåret.
 
·       korttidsinventarier, dvs inventarier som har en beräknad livslängd på högst 3 år
·       inventarier av mindre värde, dvs inventarier vars anskaffningsvärde understiger 5.000 kr exklusive moms för små företag, 10.000 kr för medelstora företag och 20.000 kr för stora företag.
 
Små företag: Högst 10 anställda och högst 24 milj kr i nettotillgångar.
Medelstora företag: Högst 200 anställda och högst 37 milj kr i nettotillgångar.
Stora företag: Mer än 200 anställda eller mer än 37 milj kr i nettotillgångar.
 
Avskrivning enligt plan
Enligt gällande lagstiftning ska anläggningstillgång som minskar i värde på grund av ålder eller utnyttjande skrivas av enligt lämplig avskrivningsplan. Denna plan ska utgå från anskaffningsvärdet och från den tidpunkt då tillgången tas i bruk. Det är den beräknade nyttjandeperioden som bestämmer avskrivningstiden för olika anläggningstillgångar. En avskrivningsplan ska läggas upp så att anskaffningsvärdet blir helt och hållet avskrivet inom ramen för nyttjandeperioden. I Bokföringsnämndens vägledning om redovisning av materiella anläggningstillgångar definieras nyttjandeperiod såsom: ”den tid under vilken tillgången förväntas bli nyttjad för sitt ändamål i företaget”.
 
Avskrivning ska ske även om tillgångens redovisade värde understiger dess verkliga värde. Inträffad värdestegring utgör inte grund för att underlåta avskrivning. Avskrivning ska således ske även om en tillgång under nyttjandetiden ökar i värde.
Avskrivningar måste göras varje år under nyttjandeperioden. Av årsredovisningslagens (ÅRL) 4 kap. 4 § framgår att ”anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd ska skrivas av systematiskt över denna livslängd”.
 
Avskrivningsmetoder
Det avskrivningsbara beloppet för en materiell anläggningstillgång ska periodiseras enligt en systematisk plan över tillgångens nyttjandeperiod. Den avskrivningsmetod som används ska återspegla hur tillgångens värde för företaget successivt förbrukas. Periodens avskrivningar redovisas som kostnad.
Olika avskrivningsmetoder kan användas för att systematiskt fördela det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden, såsom linjära, degressiva, produktionsberoende och progressiva avskrivningar. Den metod ska väljas som bäst återspeglar hur tillgångens ekonomiska värde för företaget förbrukas. Den valda avskrivningsmetoden ska prövas löpande. I de fall en ändring av metod är nödvändig ska avskrivningsbeloppet för innevarande och framtida perioder justeras med hänsyn till ändringen.
 
Avskrivningsplan
Avskrivningarnas fördelning över tiden
Linjär avskrivning
Lika stora avskrivningar varje år.
Degressiv avskrivning
Störst avskrivning de första åren. I första hand lämplig för t.ex. industrimaskiner, med stora beräknade underhållskostnader under senare delen av maskinens livslängd. Med en degressiv avskrivningsplan uppnås en jämn kostnadsfördelning över livslängden.
Progressiv avskrivning
Små avskrivningar i början av innehavstiden, som sedan ökar successivt över avskrivningstiden. Metoden används nästan enbart i leasingföretag.
Produktionsbaserad avskrivning
Avskrivning i relation till beräknad användning, i exempelvis antal timmar.
 
Nedskrivning
Enligt ÅRL 4 kap. 5 § ska en anläggningstillgång som på balansdagen har ett lägre värde än det bokförda värdet (anskaffningsvärdet minskat med gjorda avskrivningar) skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående. En nedskrivning ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar och återföringar ska redovisas i resultaträkningen.
 
Uppskrivningar
Materiella anläggningstillgångar värderas som huvudprincip med utgångspunkt från anskaffningsvärdet. Uppskrivning utgör således ett undantag från huvudregeln. ÅRL tillåter uppskrivning under vissa förutsättningar. Enligt ÅRL 4 kap. 6 § får ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings materiella eller finansiella anläggningstillgångar som har ett ”tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde” skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får bara göras om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller – i aktiebolag – för ökning av aktiekapitalet genom fond- eller nyemission. I samband med uppskrivningen ska upplysning lämnas i en not om hur uppskrivningsbeloppet behandlats skattemässigt. Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som blivit föremål för uppskrivning ska därefter göras utifrån det uppskrivna värdet.
 
Uppskrivningsfonden kan tas i anspråk för ökning av aktiekapitalet och för att täcka förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Den del av uppskrivningsfonden som inte tagits i anspråk på detta sätt ska enligt 4 kap. 8 § andra stycket ÅRL minskas genom överföring till fritt eget kapital i takt med att värdet på den uppskrivna tillgången minskas genom avskrivning och nedskrivning. Vid avyttring av en uppskriven tillgång ska den del av uppskrivningsfonden som eventuellt kvarstår och som är hänförlig till tillgången överföras till fritt eget kapital. Hur den uppskjutna skatteskulden som blir följden av en uppskrivning ska redovisas framgår av BFNs vägledning om redovisning av inkomstskatter.
 
Utrangeringar och avyttringar
En materiell anläggningstillgång upphör att redovisas som tillgång i samband med den avyttras eller när den slutgiltigt tas ur bruk och det bedöms att den inte kommer att betinga något värde i samband med en framtida avyttring.
Vins eller förlust vid utrangering eller avyttring redovisas i rörelseresultatet med det belopp som utgör skillnaden mellan vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde.
 
BAS 2006 (BAS – kontoplan)
Kontot 3973 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier krediteras för vinst vid avyttring av maskiner och inventarier. Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier redovisas på konto 7973 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier.
 
Årsbokslut/årsredovisning
Betydande vinster särredovisas i not till posten Övriga rörelseintäkter alternativt som jämförelsestörande post.
 
Avskrivning utöver plan
De skatterättsliga reglerna för avskrivningar på anläggningstillgångar, som finns i IL 18-20 kap, ger företagen möjligheter att göra större avskrivningar än vad som är företagsekonomiskt motiverat. Dessa avskrivningar kallas i så fall Avskrivningar utöver plan. Om avskrivningar görs bör dessa redovisas som bokslutsdispositioner (konto 8853 Förändring av överavskrivningar, maskiner och inventarier) medan ackumulerade avskrivningar redovisas som obeskattade reserver (konto 2153 Ackumulerade överavskrivningar på maskiner och inventarier).
 
Skattemässigt gäller följande regler (räkenskapsenlig avskrivning)
 
Huvudregeln                                  
Som kännetecknas av att man årligen upptar balansposten till 70% av ett framräknat restvärde.
 
Ingående balans
+ Årets inköp
- Årets försäljning
= Resvärdet x 70%
 
Kompletteringsregeln
Ger en konstant avskrivning, vilket innebär en årlig avskrivning beräknat med ett belopp som svarar mot 20% av anskaffningsvärdet varje år.
I de fall räkenskapsårets längd ej är tolv månader korrigeras ovanstående procentsatser så att exempelvis i ett 6-månadersbokslut tas inventarierna upp till 85% av restvärdet respektive avskrivning sker med 10%.
 
Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet (IL 18 kap. 14 §).
Övriga företag får i inkomstdeklarationen i stället tillämpa reglerna för restvärdeavskrivning.
 
Förslag om förenklade regler för mindre aktiebolag (SKV dnr 407961-04/13, BFN dnr 28/04).
Med mindre aktiebolag menas här aktiebolag som uppfyller högst ett av följande kriterier: fler än 50 anställda, mer än 25 mkr i nettotillgångar, mer än 50 mkr i nettoomsättning.
 
Avskrivning på inventarier
Dagens skattemässiga avskrivningsregler slopas. Varje inventarium behandlas i stället individuellt både bokförings- och skattemässigt. Inventarier skrivs av var för sig med 20% per år om ingen bättre avskrivningsplan avspeglar tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivning får göras för helt år även om tillgången tagits i bruk någon gång under året.
 
Förbrukningsinventarier
Korttidsinventarier får skrivas av direkt om nyttjandeperioden är max 2 år. Inventarier av mindre värde får skrivas av direkt i små företag om anskaffningsvärdet understiger 10.000 kr.
 
Avskrivning på byggnader och mark
De procentsatser för avskrivningar på olika slags byggnader som SKV anger i sina allmänna råd får tillämpas även i bokföringen. Mark får inte skrivas av alls.
 
Uppskrivning
Maskiner, inventarier, markanläggningar, byggnader och immateriella tillgångar får inte skrivas upp. Mark får skrivas upp om taxeringsvärdet har ökat och ökningen vid flera fastighetstaxeringar visat sig vara stabil. Uppskrivning får ske till högst taxeringsvärdet.
 
Anläggningsregister
För att kunna upprätthålla god intern kontroll och uppfylla lagens krav måste företagen ha tillgång till detaljerade uppgifter om sina anläggningstillgångar.
Avskrivningsplaner bestäms individuellt utifrån den enskilda tillgångens beräknade nyttjandeperiod. När en tillgång utrangeras eller avyttras måste oavskrivet restvärde kunna fastställas.
 
Bokföringsnämnden har tagit fram ett allmänt råd (BFNAR 2003:1) om anläggningsregister som ska tillämpas av de företag som enligt 1 kap. 2 § första stycket bokföringslagen (1999:1078) utgör bokslutsföretag. I BFNAR 2003:1 framgår vilka uppgifter som ska framgå i anläggningsregistret för varje enskild tillgång.